Detaljer och trovärdighet

För att bevaka sin samtid måste man till stor del bevaka sin dåtid, har man koll på historien kan man helt enkelt berätta bättre om nutiden. Så har journalistiken alltid fungerat och så har flera klassiska reportage och inslag blivit till. Höll de vad de lovade? Vad hände egentligen med…? Är det här är en referens till…? Och så vidare.

Därför förvånas man ofta av hur historielösa journalister är när det kommer till IT-frågor. ”Så fort det handlar om Internet anses det fortfarande okej att inte veta någonting om det man ska bevaka” skrev Anders Mildner i en mycket träffande analys i höstas.

Historieproblematiken blir tydlig när fildelarhistorien ska förklaras i svenska medier. Tidslinjen börjar då oftast med Napster eller Kazaa trots att fildelandet bevisligen inte startade där. Möjligtvis var det då en bredare publik introducerades i fildelarvärlden för första gången. Men att ha någon typ av majoritetssyn på historien och samtidigt göra anspråk på att berätta den korrekt är inte hållbart.

Historien om högertrafikomläggningen började exempelvis inte när ett visst antal förare faktiskt körde på höger sida om vägen utan långt innan. Av utrymmesskäl och med hänsyn till läsarna kan givetvis inte hela historien berättas hela tiden. Men när man inte hjälper till och förklarar möjliga orsaker till varför fildelningen är så djupt rotad i Sverige blir historieförenklingen ett problem.

Kanske är det därför man inte blir förvånad när Sveriges största tidningar och nyhetsbyrån TT missar referensen till fallet med hackargruppen Fragglarna och åklagaren Bo Skarinder när man rapporterar om att Ifpis sida hackats. Det är inte raketforskning, jag själv Twittrade om det, Joakim Jardenberg noterade det i en bloggpost och på IT-säkerhetsforumet på Flashback tog det ett par inlägg innan referensen slogs fast. Det hela är givetvis en detalj, men detaljerna gör historien.