Formen är som sagt välanvänd och snudd på lite trött. En bottenmeny med fyra huvudalternativ och en fylligare innehållslista är 2010 varken nyskapande eller speciellt läsarvänlig. I ljuset av vad GP faktiskt placerat bakom knappen “Innehåll” blir menyupplägget än mer obegripligt.

För det stora problemet med GP:s Iphoneapp är inte att de byggt en dålig applikation utan att de har byggt en alldeles för omfattande. Utöver de klassiska nyhetskategorierna får läsarna en bra krogguide, en tevesektion och en kul sektion som kallas Gilla – Ogilla. Där kan läsarna MMS:a sina egna bilder på platser/saker de gillar eller ogillar med Göteborg.

Åtminstone krogguiden skulle göra sig bra som en egen app, kanske även tevesektionen om den fått lite mer kärlek. Sett till den omfattande och väletablerade appekonomin är det också konstigt att GP inte väljer att lägga dessa i en betalapp. Här finns (eller fanns?) ett gyllene tillfälle att både erbjuda en bra gratisapp och en betalapp med mervärde. Den app som jag testat är dessutom helt annonslös och man undrar faktiskt lite hur GP ser på den mobila affären (för det är väl fortfarande en affär?).

Men oavsett betalapp eller gratisapp är teve- och krogsektionen helt klart värda ett bättre öde. De är för bra för att gömmas undan. Detsamma gäller även appen i stort, trots idogt letande har jag inte hittat en enda rad om den nya applikationen på den egna sajten. Inte ens under rubriken “GP i mobilen” finns någon information.

I helgen släpptes Svenska Dagbladets quizapplikation till Iphone. Ett intressant projekt dels för att man inte har valt att göra en nyhetsapp (till förmån för mobilsajten får man förmoda) men också för att man valt att ta betalt för slutprodukten.

I all sin enkelhet är SVD:s quizapp ett smart exempel på hur man kan paketera och distribuera material som ursprungligen skapats för en annan kanal och få (lite) betalt för besväret. Allt eftersom nya quizar tillkommer på svd.se kan dessutom användarna uppdatera appen och livslängden på både försäljning och applikationen blir längre.

Att satsa på en enda nyhetskanal på Iphonen (istället för att ha både sajt och app) kan både tolkas som en besparing och som någon slags framtidsstrategi. Att koncentrera trafiken till en plats där utvecklingen är enklare och där man slipper Apples granskningsprocess är förhoppningsvis mer smart än snålt.

Sedd i ljuset av de senaste månadernas betaldebatt är quizapplikationen också intressant. För bland personer som förespråkar betaltjänster på nätet odlas det ibland en mytbild som bottnar i föreställningen om att det endast är den rena journalistiken, nyheterna som säljer papperstidningen.

Utifrån detta perspektiv blir nyheterna också det som ska “säljas” på nätet. Det man verkar glömma är att flera av tidningarnas ständiga och mest populära inslag har väldigt lite, eller i princip ingenting att göra med, journalistik i ordets snävare betydelse.

Tack vare smart paketering har horoskop, serier, tv-tablåer, kalendarier och korsord sålt tidningar i årtionden. Alla som någon gång jobbat på en tidning vet också att det säkraste sättet att skapa en läsarstorm är att glömma lördagens stora korsord eller trycka samma serier två dagar i rad.

En quizapplikation som Svenska Dagbladets eller kalendarier och serier bakom betalväggar är knappast tidningsbranschens räddning men de kanske kan hjälpa till med de grå nyanserna i en betaldebatt som har en tendens att bli ganska svart eller vit.

I princip alla mina tekniska wow-upplevelser det senaste året har någon form av positioneringstjänst varit inblandad. Användningsområdet är som bekant enormt och antalet potentiella användare kommer att fördubblas inom tre år om man ska tro denna prognos.

• Top 6 Augmented Reality Mobile Apps

Sex intressanta exempel på mobilappar som bygger på augmented reality (AR) (via Beta Alfa)

• IKEA Uses Mobile Augmented Reality To Engage Shoppers’ Imagination

Mer AR, Ikea har tydligen byggt en app inför lanseringen av sin nya PS-kollektion. Kollektion har jag  klämt på (betyg; sådär) men appen har jag inte sett till. Mobiad news ger i alla fall kampanjen tummen upp.

• Bosse Svensson vill ta betalt för det lokala innehållet

Bosse Svensson, vd på Mkt Media vill ta betalt för “småtjänster på webben”, weapon of choice: mobilen.

Förra veckan passerade Admob hundra miljarder visade annonser. “The mobile phone is now becoming a mainstream advertising medium”, säger VD:n Thomas Schultz.

• The Washington Post’s New, Much Improved Mobile Site

Washington Post är onekligen en fjäder i hatten för norska Mobiletech. Testa tex sajtens browser detection, mycket tjusigt.

• Where’s the money?

Samma intresse för produkterna, men mindre pengar. Vardag i finanskrisens spår för den här mobilutvecklaren åtminstone.

Struktureringen av portalerna känns på papperet helt rätt. Man kapar mellanled, integrerar och samlar upp alla tjänster under ett tak och bygger brett i organisationen.

Intäkterna ska genereras dels genom användartjänster och dels genom tjänster mot annonsörer. De tjänster som nämns i Medievärldens intervju är inga kioskvältare men helhetsgreppet imponerar.

Genom satsningen får alla tidningar i Mittmedia, EK-koncernen och Stampen tillgång till de två mobila portalerna.

1. Det svenska mobilsurfandet i stort och sajternas nuvarande trafikmängd öppnar upp för ett mer experimentellt närmande. Framförallt i jämförelse med desktopsajtens förutsättningar. Intressanta frågor att fundera på här är bland annat; hur grön kan driften egentligen bli utan att riskera upptiden allt för mycket? Vilka företag tänker nytt och vilka företag kan erbjuda de mest spännande lösningarna? Kan servern exempelvis drivas av enbart solkraft eller med hjälp av vågkraft från Öresund? Kan vi bygga sajten så att vi sparar på användarnas batteri?
2. När fler och fler företag klimatanpassar sig och redovisar sina ”carboon footprints” måste också medieföretagen följa efter. Kanske är det så att man som medieföretag måste gå ännu längre för att förbli en trovärdig granskare? TU:s framtidsblogg har tidigare skrivit intressant om just tidningspublikationers koldioxidavtryck, ett resonemang som kan appliceras på hela driften av nyhetskedjan. I korthet, vad vi gör är viktigt – hur vi faktiskt gör det blir allt viktigare.
3. För vissa är kanske det gröna alternativet avgörande, för andra är det bara en bonus. En smart och grön mobiltjänst borde i teorin både kunna locka besökare och annonsörer. De medieföretag som snabbt kan erbjuda miljömedvetna kunder en grön annonskanal har dessutom alla möjligheter att skaffa sig ett försprång och erfarenheter inom ett område som blir allt viktigare.

Men, det mesta går ju som bekant att lösa. Så Skånska Dagbladet, från mig till er, här har ni er alldeles egna mobilsajt:

Prova själv genom att knappa in http://korta.nu/skanskan på närmaste mobil.

Sajten är “byggd” med hjälp av Googles mobiltranskoder som är en av Googles många undangömda extrafunktioner. På ett par sekunder förvandlar den en (i det här fallet rätt rörig) desktopwebb till en ganska lättnavigerad mobilwebb.

Trots ett par skönhetsfläckar så väcker slutresultatet onekligen frågor om utveckling, ägande och distribution. Kanske något att fundera på inför nästa möte med tidningsledningen?

Colin White poängterar även läsarnas behov av lokala nyheter och de intäktsmöjligheter dessa kan ge i en mobil kanal. Flera svenska dagstidningar har experimenterat med ”lokal-lokala”-nyheter de senaste åren men ingen har så vitt jag vet tagit steget ut på mobilsajten.

Precis som Colin White tror jag starkt på lokala portaler i mobilen. Detta beror framförallt på att lokala nyheter alltid kommer vara mer intressanta när avsändaren vet var mottagaren befinner sig. Andra fördelar som jag ser med en lokal nyhetsportal i mobilen är bland annat:

1. Möjligheten att detaljstyra relevant väder- och trafikinformation skapar en trovärdighet som smittar av sig på annonser och sajten som helhet. Relevant innehåll skapar trogna besökare.
2. Läsargenererat material som debatter, nyheter och bilder kan ge sajten mer lokal prägel utan att det kräver stora arbetsinsatser av redaktionen.
3. Kortare användningsintervaller och fysiskt mindre skärmar kommer till en början att ställa mindre krav på omfattningen av materialet på en mobilsajt i jämförelse med en webbsajt. Man kommer med andra ord långt med väder, trafik och de senaste nyheterna från närområdet.
4. Mycket av tidningarnas befintliga material kan geotaggas och återanvändas på lokala portalen. Exempelvis, “vad händer här ikväll?” (kalendarium) och “vem säljer vad i närheten?” (radannonser).

Inledningsvis handlar den lokala portalen i mobilen alltså mycket om att paketera om ett befintligt material till en ny kanal. Ett faktum som kanske kan intressera de tidningar som jagar nya annonsmarknader i finanskrisens spår.

Mippin tar även upp Googles problem med att ranka mobiloptimerade sidor i sökresultatet. Ett ämne som jag tidigare skrivit om här. Att alltid märka sin kampanj med tydliga mobilmarkörer är därför mycket viktigt och kan göra att din annons står ut bland de övriga sökresultaten resonerar Mippin.

Är man sugen på mer bra e-läsning om den mobila webben rekommenderas Mobithinkings Best and worst of the mobile web. Här kan du hämta rapporten som en PDF.

Sydsvenskans nya mobilsajt som lanserades för drygt en vecka sedan har det hittills varit rätt tyst om. Pontus Jeppsson på IDG:s Mobila affärer kallar den i en bisats för ”rätt misslyckad” men utvecklar inte sitt resonemang vidare. Tidningens Iphoneapp ger han däremot högt betyg.

Högt betyg ger jag den här veckan till Aftonbladets ”nyheterna på 60 sekunder”. Ett enkelt och intressant mobilkoncept i en vanligtvis alldeles för print- och webborienterad kanal.