Rubrikerna är inte klickbara och här skiljer Expressen sig från stora mobilsajter som SVD, DN och Aftonbladet. Detta innebär inget jätteproblem i navigeringen men jag förstår samtidigt inte vinsten i att inte göra både rubrik och bild/ingress klickbara.

I Iphonen göms adressraden snyggt när sidan laddats klart, en “finess” som bland annat finns på SVD:s mobilsajt och som jag också efterlyst hos fler. Det är en liten detalj som lyfter helhetsintrycket och inte minst ger toppannonsen bättre exponering.

Sajten erbjuder inte mig som läsare några möjligheter att dela materialet vidare via sociala nätverk eller tillexempel mejl eller SMS. Jag saknar också bildtexter och bylines (en kvällstidning kan väl inte vara utan bylines?). Mobil.expressen.se har under kvällen också haft en del problem så jag har tyvärr bara kunnat testa den i en Iphone (försöker jag med min Nokia N95 möts jag av meddelandet “Disallowed key characters”). Men dessa problem är med säkerhet lösta inom kort.

Flera nyheter finns säkerligen under det tekniska skalet och det känns som Expressen i och med redesignen skaffat sig en gedigen mobilsajt att bygga vidare på.

“The overlap between mobile users and social web users continues to grow; more and more users are accessing the social web from a mobile device.”

Trots detta är det få svenska tidningar som integrerat sina mobila sajter med den mobila delen av den sociala webben. Jag har tidigare applåderat Aftonbladets Facebookknapp som sedan dess komplementerats med en Twittervariant. Men så mycket mer spännande än så är det inte, fortfarande kan tilläggas.

All den febrila sociala nätaktivitet som äger rum i nyhetsrummen runt om i Sverige är som bortblåst när läsarna hittar till mobilen. På mobiljsaten är innehållet fortfarande kung.

Men att tillexempel presentera Twinglylänkar, relaterade tweets eller kommentarer på mobilsajten kan och får inte vara raketforskning. Samtalen och debatten finns redan där, det är bara kopplingen som saknas.

Och även om det inte är någon succé för oss bortom mediehuset är Supernytt en bra applikation. Den är snabb, lättnavigerad och bjuder på en bra och anpassad läsupplevelse. Den gör sitt jobb och gör det bra. Har du inte laddat ned den än så gör det nu.

Men, för det finns ju alltid en men, jag kan inte komma förbi känslan att applikationen inte utnyttjar sin unika plattform. Efter att ha klickat på fliken “Våra tips” blir detta särskilt påtagligt. Aftonbladets tips sträcker sig till en statisk länksamling och direktlänkar till applikationer från Schibstedkoncernen. Varför guidar inte spelredaktören till de bästa Iphonespelen, varför tipsar inte Robert Collin om bästa trafikapparna? Varför har inte Nöjesbladet valt ut veckans roligaste Youtubeklipp eller Sportbladet länkat till bra podcaster om sport? Varför så tunt och slutet?

Push notifications* eller geopositionering i all ära, det vi borde kunna kräva av Supernytt är att man arbetar journalistiskt mot den specifika plattformen. Precis som webben (oftast) gör det som den är bäst på borde Iphoneappar göra det som de är mest lämpade för. Och det behöver inte handla om tekniska funktioner, även om det ofta gör det. Klassiska journalistiska grepp som guidning, granskning och gallring kan lätt appliceras på en appvärld- och ekonomi som inte visar några tecken på att sluta växa.

För Supernytt, och många andra tidningsapplikationer med den, har potential att vara så mycket mer än ännu en distributionskanal.

* I kommentarerna till Joakim Jardenbergs recension av Supernytt berättar Aftonbladets Niklas Silow att push notifications kommer att komma i en framtida uppdatering.

Då och då dyker det dock upp siffror och statistik på vad svenskarna faktiskt gör med sina älskade Iphones. Förra veckan berättade till exempel Jan Helin att Aftonbladets “Supernytt”-applikation laddats ned 50 000 gånger under sin första vecka på Appstore. Helin skriver också att tillströmningen till applikationen inte heller har påverkat trafiken på mobilsajten. Pontus Jeppsson berättar att han ser samma tendens i IDG-nätverket av mobilsajter och appar, dessa redovisas dessutom via KIA-index från och med denna vecka.

Med referens till Dagsvara och “många bäckar små-tänket” resonerade Joakim Jardenberg för ett tag sedan kring att SVD:s quizapp à 7 kronor laddats ned cirka 13 000 gånger och UNT:s app à 38 kronor laddats ned 78 (!) gånger. Jag kritiserade UNT:s applikation redan när den släpptes och skrev bland annat att konceptet “omöjligen kunde vara ett recept för lyckade affärer”. Enkel men framförallt smart kallade jag SVD:s app när den hade premiär och det kan du läsa mer om här.

Men om det är oklart exakt hur många Iphones det finns på den svenska marknaden är dess totala dominans på mobilbrowsermarknaden mobilwebben desto mer uppenbar. Enligt Statcounter surfade 40,85% av de svenska mobilsurfarna med en Iphone under 2009. Under årets två första månader har de siffrorna växt till 53,48%.

Även om vi får räkna med en viss felmarginal i Statcounters siffror är de häpnadsväckande. Att 2010, precis som 2009, skulle bli någonting annat än Iphonens år är svårt att se.

Utmaningar saknas dock inte för en eventuell efterträdare, DN:s mobilsajt har i mina ögon åldrats snabbt och ger ofta ett väldigt textbaserat intryck. Bland Sveriges tidningsajter är den fortfarande bland de bättre men både Aftonbladet och SVD ger ett klart piggare intryck.

Det här är bara så jäkla bra, och det skriver jag fullt medveten om att jag snart blir permanent medlem i Aftonbladets mobila hyllningskör. Men faktum kvarstår, sociala länkar borde vara högsta prioritet för alla mobilsajtsägare. I maj så skrev jag bland annat så här i ämnet:

“…blir det också tydligt hur få tidningar som faktiskt samspelar med den mobila webben i övrigt. Man behöver tillexempel inte läsa många undersökningar om användarnas beteende för att inse att sociala nätverk och mejlande är en mycket viktig del i mobilt internetanvändande. Ändå saknar i princip alla sajter möjlighet att dela artiklar via Facebook, Twitter, mejl eller SMS. Att läsaren befinner sig i en miljö där det är besvärligt eller ibland omöjligt att klippa och klistra, krångligt att knappa in långa url:er och svårt att hoppa mellan olika fönster gör knappast förutsättningarna sämre för sociala länkar.”

Så hatten av Aftonbladet, men borde det inte stå “Dela på Facebook”?

Att surfa runt på tidningarnas mobilsajter är hösten 2009 fortfarande en ganska deppig upplevelse. För när man inte längre kan skylla på att operatörernas hutlösa datapriser håller tillbaka utvecklingen (visst var det länge sen man hörde det?) är det som om diskussionen om den mobila webben har hamnat i “sen och då ” istället för “här och nu”. Enkla lösningar, förbättringar och praktiskt nytänk får stå tillbaka för visioner om hur det ska bli sen.

Så vad kan man då göra nu? Om man vill ta av sig tänkarhatten och sätta på sig arbetshandskarna? Här en enkel checklista på fem punkter att köra genom din tidnings mobila strategi:

Inspireras och oroas – Att Aftonbladets nya mobilsajt, släppt i början av september, med få undantag sopar banan med den mobila tidningswebben borde oroa och inspirera fler. Bra trafiksiffror får man inte, de bygger man upp. Det är Aftonbladet ett bevis på.

Höj nivån – Sajter med fel bredd och utan radbrytningar eller bylines är inte okej på desktopwebben. Varför skulle de vara det i mobilen? Och varför skulle läsarna bry sig mindre om form och läsbarhet i mobilen?

Sociala länkar – Var på plats där det händer. Sociala sajter som Facebook och Twitter är stora på mobilen, använd det. Vem blir först med att lägga relaterade Twitterkommentarer under artikeln på mobilsajten?

Mikrobetalningar – Utnyttja det faktum att alla dina läsare kan och vet hur man betalar för tjänster i mobilen. Att vi inte kan läsa “Ska vi påminna dig om den här konserten?” och “Vill du ha inköpslistan skickad som ett SMS?” bredvid fler artiklar i papperstidningen och på tidningssajterna är bara konstigt. Använt på rätt sätt är SMS en killer app.

Annonser – Kan du inte sälja själv så utnyttja de annonsnätverk som redan finns. Gör mobilannonser till vardag för dina läsare och den egna organisationen.

Mer intressant och relaterad läsning från den senaste månaden finns det gott om, här är några guldkorn: Essential tips for making your mobile site work better , What Mobile Advertisers Really, Really Want , Trends In SMS Advertising och Engagement Key to Mobile Web Success

För med 150 000 unika webbläsare i veckan är Aftonbladet definitivt en konkurrent att inspireras av. Själv är jag barnsligt förtjust i sättet Aftonbladet presenterar mobilsajten för sina läsare. Med enkla, vinnande grepp avväpnar man myten om att internet i mobilen är något krångligt.

Man förklarar och gör det begripligt, man erbjuder till och med en emulator där läsarna kan testa sajten. Vill man prova kan man sen knappa in sitt nummer i ett formulär och få länken skickad till sig.

Greppet är lika enkelt som det är sällsynt bland konkurrenterna. För det finns väl ingen som egentligen tror att man lockar en förstagångssurfare till mobilsajten med de där torra informationstexterna som finns på [infoga valfri tidningssajt]?

Svaret är ganska relevanta, fem av åtta tidningar har en mobilsajt som första träff. Alla utom en tidning har en mobilsajt bland de tre första träffarna. Bäst är Aftonbladet och Expressen (eller ska vi säga Kvällsposten) med bara mobilsajter eller nyhetssidor anpassade för mobilen bland de tre översta sökträffarna.

Men det är ändå tydligt att Googles mobilsökmotor har vissa problem med att prioritera innehåll som passar mobiltelefoner. Söker man på specifika artiklar blir bekymret än mer uppenbart. Prova tillexempel att söka på rubriken som toppar valfri tidnings mobilsajt, jag lovar att du får leta länge innan du hittar en länk till rätt anpassad artikel.

Googles urval skapar även problem för läsarna eftersom ingen av de åtta tidningarna hänvisar mobilbesökare som hamnat på ”fel” sajt rätt. På Mjelly mobile 2.0 blog beskriver man Googles sökprioriteringar som ett allvarligt problem som drabbar hela den mobila webben. Och visst är det något konstigt med att Google skickar mig och min telefon till sin mobila webbsida när jag knappar in google.se men ändå prioriterar fullskaliga webbsidor framför de mobila när den presenterar mina sökresultat.

Vad händer då när man söker efter åtta svenska dagstidningar på www.google.se/m? Här är de tre första sökträffarna vid en sökning på respektive tidnings namn:

Aftonbladet
1) wap.aftonbladet.se/
2) m.aftonbladet.se/
3) mobil.aftonbladet.se/

Expressen
1) mobil.kvp.se/
2) mobil.kvp.se/Nyheter/1.1484741/rekordsiffror-for-expressen.se
3) mobil.expressen.se/

Svenska Dagbladet
1) mobil.svd.se
2) http://mobil.svd.se/?REF=16
3) www.svd.se/

Göteborgsposten
1) mobil.gp.se/
2) www.gp.se/
3) www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp

Dagens Industri
1) mobil.di.se
2) www.di.se
3) http://di.se/Avdelningar/DI/Default.aspx?fromdise=true

Dagens Nyheter
1) www.dn.se
2) www.dn.se/ekonomi
3) wap.dn.se

Sydsvenskan
1) www.sydsvenskan.se/
2) www.sydsvenskan.se/sport/
3) wap.sydsvenskan.se/

Helsingborgs Dagblad
1) www.hd.se/
2) www.hd.se/sport/
3) www.helsingborg.se

(mobil.hd.se återfinns först på plats 5)

Kronprinsessan Victoria och Daniel Westling väntas idag tillkännage sin förlovning och välbehövliga extrakronor säkrades direkt på en annonsmarknad i gungning. Utmaningen här ligger mycket i att tänka förbi minnesbilaga och bildspecial på webben. Efter kvällstidningarnas framgångar med både webb-tv och DVD-filmer är det nog tillexempel inte helt osannolikt att vi får se en egenproducerad “bröllops-DVD” säljas med Aftonbladet eller Expressen.

Ur ett journalistiskt perspektiv hoppas jag att de stora redaktionerna bevakar händelserna tillsammans med sina läsare. Den tråkiga och slätstrukna hovbevakningen kanske till och med kan få ett uppsving med hjälp av mikrobloggande, fotograferande och bambusande läsare. Möjligheterna att bygga upp ett fullständigt unikt läsararkiv från bröllopsdagen är i alla fall stora (tänk bara alla geo- och tidstaggade läsarbilder utplacerade på en karta). Ett läsararkiv som vid framtida barnafödslar, dop och begravningar kan återanvändas och förhoppningsvis inbringa välbehövliga extrakronor för medieföretagen.

Kristin Heinonen på What’s Next förutspår också en annorlunda bröllopsbevakning och utropar Victorias förlovning till en stilstudie i den sociala nyhetsrevolutionen.